Det som (nästan) alla pratar om

På tisdag är det val i The United States of America. Det känns som om invånarna i USA tar det ganska lugnt på valet (men det är bara som jag känner för tillfället), men att vi här ute i resten av världen är skitnervösa. Jag är det i alla fall.
Eftersom USA är världens mäktigaste land, påverkar ju dess regering resten av jordens länder också. På det viset tycker jag att det är orättvist att bara USA:s invånare får rösta.

Jag tittade precis på en dokumentär om Obama och hans vistelse i Afrika. Jag kom in i slutet och missade därför de största delarna i programmet, men det som slog mig var att Obama snarare påminner mig om en rockstjärna, och inte en presidentkandidat när han möter människorna som bor på de platser han besöker. Det slog mig även att han utstrålar en sådan värme och ödmjukhet, och också tillit.
Jag har ju inte kunnat följa USA:s val så noggrant tidigare, den största orsaken är att jag inte varit född eller att jag varit för liten för att kunna förstå mer än vem som är ”dum” och vem som är
”snäll”. Men, utifrån det lilla jag sett och hört, tycker jag att det har varit ganska få som engagerat sig så kraftigt i allt som hans politik rör, som Obama. Jag får intrycket av att han verkligen är engagerad i allt som han arbetar med, och att han verkligen vill förändra. Det kan jag inte direkt säga om varken McCain eller Bush.
Obama tar sig för, han inspirerar miljontals människor världen över, och det känns som om det är ett av hans verkliga mål. Dessutom är han rolig och intressant att lyssna på.

När han möter ”fans” hälsar han på dem med stor glädje, och som människor, precis som han själv. Det är självklart mycket politik och taktik inblandat, men också mycket personlighet tror jag. Jag tror inte han skulle gå runt bland så mycket folk med ett så stort leende på läpparna och med så många frågor till folket, om han inte själv gillade det.

Sen vet ju inte jag vad McCain gör, han kanske också visar ett stort engagemang till sitt folk, face to face. Det är ju mest Obama som median för med sig till kalla Sverige, så därför har jag inte kunnat betrakta McCain lika mycket. Jo, förutom alla smutskastningar han har kört med såklart.

Det känns som om Obama inte bara vill förändra USA, utan också den politik USA visar ut mot resten av världen. Han vill verkligen förändra till det bättre, för alla parter. Jag är inte så naiv att jag inte tror att McCain inte vill det, självklar vill han det (annars är han dummare än vad jag trodde) men han visar det inte alls på samma sätt tycker jag.

Men vad vet jag? Jag har ju bara fått mina tyckanden ifrån deras utstrålning, hur långt kommer man på det?